Stimulus: Svenska mediers naivitet och Obama dyrkan

februari 10, 2009

Jag blir lite upprörd när jag läser svenska journalisters naiva artiklar om USA (naiviteten kan dock vara rent ideologisk, de ser endast det de vill se, har ideologiska skygglappar). Vidare blir jag förvånad över du referensen till Paul Krugman som Nobel pristagare och ekonomisk expert.

Paul Krugman är inte expert på Keynsiansk ekonomisk politik, inte heller neoklassisk ekonomi, han fick sitt Nobel pris för något helt annat. Du får svenska media låter Paul Krugman som en opolitisk, oberoende expert men när han uttalar sig gör han det som en mycket partiaknuten, ideologisk socialdemokrat. I USA kallad ”a very partisan left-liberal”. I USA ligger Paul Krugmans åsikter längst till vänster ut på det ekonomisk spektrumet, ungefär en amerikansk Johan Ehrenberg. Svensk media får honom att låta mainstream, när han i själva verket är extrem. Vid genomgångar av Paul Krugmans opinions artiklar i New York Times och hans New York Times blogg som gjorts så har det visat sig att han kraftigt går emot majoriteten av vad forskare säger, han går även emot vedertagen ekonomisk praktik. Paul Krugman tubbar på fakta, verkligheten för att vinna ideologiska poänger. Paul Krugman bör kallas vid sitt rätta namn, en ledande opinionsbildare och vänster ekonom. Hans åsikter blir dock inte mer legitima för att han är Nobelpristagare, faktiskt är det så att i mina ögon de blir mindre värda eftersom han vet bättre, han har fakta men förtiger eller döljer dessa. I historien har vi haft Nobelpristagare mycket duktiga sådan men med politiska åsikter rakt uppåt väggarna.

När det gäller stimulans paketet så är det så att ingen vet vad som kommer att fungera. Om jag förstått det rätt så anser alla att detta är en unik siutation. Alltså finns det inget facit utan endast åsikter. Jag gillar inte när politiker eller journalister försöker ge sken av att åsikter är fakta. När det gäller stimulanspaketet så vet vi av den japanska erfarenheten att trots att Japanerna fyrdubblade sitt budget underskott, den mest massiva stimulanspaketet i modern tid så misslyckades de kapitalt att stimulera ekonomin. Japanerna fick ett förlorat årtionde.

Det som Japanerna gjorde var en massiv stimulans av ekonomin vilken fallerade, varför tror då svensk media att denna massiva stimulans ska lyckas när inte Japanerna klarade av det? Roosevelts New Deal lyckades inte heller, de massiva stimulanser hade knappt någon inverkan på arbetslösheten, den gick ner från 25 % till 17 %, inga nya långsiktiga, verkliga jobb skapades, se Amity Shales The forgotten One .

Det andra felet Japanerna gjorde var att de inte ingrepp tillräckligt aggressivt i bankerna. De tillät bankerna att behålla värderingen av tillgångarna, dvs de vägrade spräcka tillgångsbubblan och låta fastighetspriserna sjunka till botten. De kapitaliserade inte heller upp bankerna. Av den japanska läxan förstår vi att man inte ska ha massiva stimulanser av ekonomin men att tillgångsbubblan måste spräckas och att man behöver en bankakut som den svenska. Dvs vad TARP gör. Det som behövs är fullföljandet av TARPen samt förmodligen mer pengar men något massivt stimulanspaket behövs knappast. Det som behövs är dock en förstärkning av de sociala skyddsnäten, satsning på infrastruktur och forskning kring alternativa enerigkällor men vi talar då om ett par hundra miljarder inte tusentals miljarder i verkningslösa ideologiskt färgade reformer förklädda till stimulanspaket. Om Barack Obama och Demokratern vill ha massiva reformer får de ta det den normal lagstiftningsvägen samt finansiera dessa med skattehöjningar, inte via budgetunderskott, en evig statsskuld ökning.

Reblog this post [with Zemanta]

Groucho Marx om vänsterns politik

juni 30, 2008

En av mina absoluta favoriter Groucho Marx sätter huvudet på spiken när det gäller vänsterns politik.

 

”Politik är konsten att leta efter problem, hitta dem överallt, ställa fel diagnos och använda fel botemedel.”

 

    – Groucho Marx

Ohlin visste vad han gjorde! 1944 års Folkparti, partiprogram, aktuellare än någonsin

juni 27, 2008

Ur 1944 års partiprogram:

 Samhällsordningen

 Att bevara och utveckla den folkliga självstyrelsen är en av folkpartiets huvuduppgifter. Varje hot mot demokratin och varje slag av diktatursträvande skall avvisas, från vilket håll det än må komma. Den lagbundna rättsordningen skall skyddas som ett dyrbart arv och utbyggas efter hand som utvecklingen fortskrider. Riksdagens ställning bör stärkas och den kommunala självstyrelsen bevaras. En långtgående centralisering i förvaltningen måste undvikas.

  

 Valssystemet bör reformeras i sådan riktning att personval främjas och större rättvisa ernås vid mandatfördelningen. Självständigt verkande intresseorganisationer äro en värdefull del av det demokratiska samhället. De få dock inte tillåtas utöva obehörigt tvång mot enskilda medborgare. Tendenser att politiskt splittra folket i intressegrupper bör motarbetas.

  

Näringspolitiken

 

Den ekonomiska och sociala politikens främsta mål är att åt medborgarna bereda trygghet med bevarad frihet och ökat välstånd. Folkpartiet ser i enskild företagsamhet och äganderätt samt i näringsfriheten de bästa förutsättningarna för ett blomstrande näringsliv. Av krisförhållanden framtvingade avsteg från dessa grundsatser böra avvecklas så snart läget tillåtet. Ett av staten behärskat näringsliv skulle i längden bli en fara för den enskildes medborgerliga frihet. Försöket att varaktigt utvidga det statliga inflytandet över det ekonomiska livet böra därför motarbetas. Truster och andra monopolbildningar skola verksamt övervakas så att näringsfrihet skyddas även mot därifrån kommande faror. Partiet vill verka för att handel, hantverk, småindustri och hemslöjd beredas förbättrade villkor och för en fri utveckling av kommunikationsväsendet. Stat och näringsliv böra samverka i syfte att utjämna konjunkturväxlingarna och mildra ekonomiska depressioner.

  

Finans- och skattepolitik

 

Den fasta grunder för statlig och enskild ekonomi är ett stabilt penningvärde. Statens penningpolitik bör ordnas med sikte på detta faktum och så att sparande och enskild kapitalbildning främjas. Folkpartiet kräver sparsamhet i den allmänna hushållningen, begränsning av förvaltningsapparaten och en sund budgetpolitik. Inkomstbeskattningen bör hållas vid en rimlig nivå och anpassas efter skattedragarnas bärkraft. De indirekta skatterna böra företrädesvis läggas på lyx- och överflödsförbrukning. Den kommunala skatteutjämningen bör fullföljas, främst genom att staten påtager sig en större del av utgifterna för allmänna samhällsändamål. En reform av skatteuppbörden bör snarast genomföras.

 

Socialpolitiken

 

Åtgärder som befordra freden på arbetsmarknaden och begränsa arbetslösheten äro naturliga led i strävandena att tillfullo utnyttja landets produktiva resurser. I främsta rummet skola ansträngningarna inriktas på att uppehålla en god sysselsättning inom det normala produktionslivet. Samhälleliga hjälpåtgärder böra icke begränsa arbetskraftens rörlighet eller försvåra återgång till normala försörjningsförhållanden. De partiellt arbetsföras inordnande i arbetslivet skall eftersträvas

 

Neosocialliberalism

juni 26, 2008

Vad är framtiden för socialliberalismen?

 

Eftersom jag har blivit upprörd och uppriktigt förvånad över tillväxtfientligheten inom Folkpartiet-liberalerna, fram till 2002 hade Folkpartiet-liberalerna inte haft ett företagsprogram på 30 år. Jag var tvungen att gå till källorna för att se om jag verkligen var nyliberal. Jo, det visar sig att inom ny politisk teori så kan man se två inriktningar inom nyliberalismen. Anarko-liberaler och ”klassiska” liberaler. Jag känner ett stort socialt ansvar, men inte till vilket pris som helst. Vidare tror jag inte obetingat på marknadens självreglerande funktioner så kände jag att jag inte passade riktigt någonstans.

 

Då fann jag helt plötsligt att det inte var jag som var nyliberal utan det var jag som är det som Bertil Ohlin menade med socialliberal.

 

Folkpartiet hade fram till 1970 som sitt främsta ekonomiska mål tillväxt. Med ekonomisk tillväaxt kommer mojligheten att bygga en fungerande välfard. Förutsättningen för ekonomisk tillväxt har enligt liberal föreställning varit att ekonomiska initiativ och ansträngningar belönas. Men den ekonoimiska tillväxten är ett mål inte ett medel, malet ar frihet, jamlikhet och socialt ansvar. Ohlin loste detta ideologiska dilemma genom att sätta den ekonomiska tillväxten före den ekonomiska utjämningen. Beskattningen får inte bli så hård ”att de välståndsbildande” krafterna skadas. (Se Olof Wennås. Ohlin folkpartiet och socialliberalismen, Sthlm 1970). Efter 1970 har man satt utjämningen före den ekonomiska tillväxten. Det förklarar ju då varför man inte haft ett företagsprogram på över 30 år och varför Fp föll som en sten.

 

När jag läste detta fröjdades mitt hjärta. Det är ju jag som är socialliberal. Vad Folkparteiet-liberalerna är vet jag inte. Men liberala är de då definitivt inte.

 

Denna Neosocialliberalism eller ”klassisk” socialliberalsim bör utnyttja det bästa ur den Ohlinska modellen och inkorporera det bästa från Ohlin, Friedman, Lepage mfl.

 

# Använd som överideologi den liberala demokratin och FN deklaration om de mänskliga rättigheterna, dvs. det finns oförytterliga och okränkbara rättigheter. Inför en författningsdomstol som skydd. Ta vidare bort judeokristet tankegods för att attrahera invandrare och vänsterväljare

 

# Återgå till att sätta tillväxt före fördelning

 

# Se egenintresset som något gott, det skall dock inte ses som kortsiktig själviskhet

 

# Förespråka ett skattetak och inför förbud för progressiv beskattning

 

# Verka för global frihandel, dvs verka inom EU och WTO för frihandel

 

# Gå med i NATO för att kunna vara proaktiv i försvaret av den liberala demokratin och de oförytterliga fri och rättigheterna.

 

# Avveckla eller kraftigt minska regleringar samt verka för en ökad mångfald inom det fackliga området.

 

Målsättningen bör vara en reformerad kapitalism som gör det möjligt för ett maximalt antal människor att förverkliga en maximal mängd av sina preferenser till ett minimum av kostnader och tvångsåtgärder men med ett socialt ansvar.

Socialpolitiska åtgärder innebär en viss omfördelning mellan individerna.

 

Därför gör jag nu som alla reformivrare gjort före mig.

 

Tillbaka till källorna!

 

Återför Folkpartiet-liberalerna till Ohlins socialliberalism!

 

Källa: Reidar Larsson. Politiska ideologier i vår tid. Lund, 1994

 

Olof Wennås. Ohlin folkpartiet och socialliberalismen